Diabetes hos marsvin såväl som andra gnagare och kaniner har fortfarande inte undersökts tillräckligt. Men man misstänker bland annat virala och/eller genetiska orsaker.
Diabetes är en metabolisk sjukdom som kan spåras till en total eller partiell insulinbrist eller en insulinresistens.
Vad är diabetes?
I Langerhansöarna i bukspottkörteln (pankreas) producerar speciella celler, alfa och betacellerna hormonerna glukagon och insulin. Dessa hormoner är viktiga för att reglera blodsockernivån i blodet.
Insulin behövs av kroppen för att sänka blodsockernivån.Socker (glukos) absorberas från maten och transporteras från blodet till kroppscellerna, där det sedan omvandlas till energi. Insulin skickar också en signal till musklerna och levern för att dessa ska fylla upp sina sockerreserver för tiden mellan måltiderna och på natten.
Detta säkerställer en kontinuerlig tillförsel av energi till kroppscellerna.
Glucagons uppgift är att öka blodsockernivån. Det frigörs när blodsockernivån sjunker för lågt. Glucagon skickar då signaler till levern för att denna ska frigöra sina sockerreserver (glykogen) i blodet och stimulerar också bildandet av nytt socker (glukoneogenes). Glykogen är därför bl.a. en viktig källa för hjärnan mellan måltiderna och på natten och behövs också för att motverka lågt blodsocker (hypoglykemi).
Betacellerna är defekta eller förstörs av immunsystemet och därför produceras inget eller bara lite insulin (total eller partiell insulinbrist). Ämnesomsättningen kommer ur balans och blodet blir surt. Även insulinresistens förekommer. Då är insulins effektivitet begränsad, vilket stör transporten av glukos och kan inte längre absorberas tillräckligt av kroppscellerna. Betacellerna är dock initialt fortfarande intakta och producerar insulin tills de slutligen slutar producera helt.
Finns det ingen alls eller för lite insulin eller vid insulinresistens, förblir sockret initialt i blodomloppet. Kroppscellerna får inte längre tillräckligt med den energi de behöver och blodsockernivån stiger. Man talar om hyperglykemi.
Insulinbristen leder även till att kroppen övergår till att använda fett som bränsle istället för kolhydrater. Som ett resultat samlas sura metaboliska produkter så kallade ketoner i blodet och försurar det (ketoacidos).
Ämnesomsättningen och senare också organen störs, vilket över en längre tid kan, om den inte behandlas, leda till organskador eller i värsta fall till och med till döden.
Typ 1-diabetes mellitus (insulinberoende diabetes):
Kallas också barnsockersjuka (juvenil diabetes).
Förstörelse/defekt i betacellerna i bukspottkörteln varigenom lite eller inget insulin produceras.
Typ 2-diabetes (insulin oberoende diabetes):
Kallas också vuxensockersjuka, som har olika orsaker eller kombinationer, såsom
– Insulinresistens (kroppens celler är inte lika känsliga för insulin och har sämre upptag av glukos).
– Hyperinsulinism (ökade nivåer av insulin i blodet)
– Sekretoriska störningar (Påverkade slemhinnor och salivkörtlar, t.ex. i bukspottkörteln)
– Relativ insulinbrist (brist på eller ingen insulinproduktion)
Andra typer av diabetes:
– Genetiskt eller hormonrelaterat.
– Sjukdomar eller infektioner i bukspottkörteln
– Sköldkörtelsjukdom
– Infektioner
– Användning av läkemedel som t.ex. kortison
Dessa kan också förekomma som sekundär diabetes som försvinner igen efter framgångsrik behandling av den primära orsaken/sjukdomen.
Orsak:
Flera faktorer spelar förmodligen en roll som orsak.
– Genetisk eller viral
– Sjukdom i bukspottkörteln på grund av t.ex. inflammation eller infektion och autoimmuna sjukdomar
– Sköldkörtelsjukdom
– Fel diet
Symtom:
De klassiska symptomen inkluderar:
– Ökat vattenintag (polydipsi)
– Ökat foderintag (polyfagi)
– Ökad urinering (polyuri)
– Grumlighet i ett eller båda ögonen (grå starr)
På grund av det ökade foderintaget tenderar marsvin att bli överviktiga, medan kaniner går ner i vikt trots ökat foderintag. De enskilda symptomen är inte ett tydligt tecken på diabetes, men de kan indikera andra sjukdomar. Därför bör orsaken undersökas om de är närvarande under en längre tidsperiod.
Eventuella följder kan uppstå om diabetes inte behandlas:
– Mindre och större samt återkommande infektioner
– Minskad syn till och med blindhet
– Dysfunktion i njuren
– Hjärt och cirkulationssjukdomar
– Ödembildning, särskilt i benen
– Ketoacidos (försurning av blodet, livshotande tillstånd)
Diagnos:
För en korrekt diagnos måste veterinären göra ett blod och urintest. Marsvin får inte fasta innan de besöker veterinären!
För att minimera risken för falskt förhöjt blodsockervärde på grund av stress (stresshyperglykemi), bör man vänta cirka 30 minuter efter att du anlänt till veterinären innan testerna utförs.
Eftersom ett enkelt urintest inte är tillräckligt informativt bör ett blodprov definitivt göras för att bestämma glukos och fruktosaminvärdena. Framförallt anses fruktosaminvärdet vara säkert för att diagnosticera: diabetes.
Det rekommenderas också att ta reda på njurarna och levervärdena samt leukocytvärdet så att den framtida behandlingen kan anpassas optimalt. Det är också tillrådligt att bestämma T4värdet (tyroxin) för att utesluta sköldkörtelsjukdom.
Riktvärden för marsvin
Serumglukos:
| Glukos mmol/l (mg/dl) | 5 – 16 (90 – 288) |
| Fruktosamin μmol/l | Upp till 271 |
Blodbild:
| Hemoglobin g/dl (Syrgastransport i blodet) | 10,0 – 17,2 |
| Hematokrit % (l/l) (Antal röda blodkroppar) | 36 – 52 (0,36 – 0,52) |
| Erytocyter 10^6/μl (Röda blodkroppar) | 4,3 – 7,0 |
| Leukocyter 10^3/μl (Vita blodkroppar) | 3,6 – 14,6 |
| Trombocyter 10^3/μl (Blodplättor) | 269 – 743 |
Njur- och plasmaenzymer
| Urea mg/dl (Urinämne) | 16 – 61 |
| Kreatinin mg/dl | 0,7 – 1,8 |
| Glutamatdehydrogenas U/I | 0,3 – 13,5 |
| ASAT (AST) U/I Alaninaminotransferas | 12,5 – 90 |
| ALAT (ALT) U/I | 12,5 – 60 |
Sköldkörtel:
| T4 (Tyroxin) μg/dl | 1,1 – 5,2 |
Blodglukosmätare
Behandling:
Insulinbehandling bör endast ges om fruktosaminnivåerna är för höga vid upprepade blodprover.
En diet med lågt kolhydratinnehåll bör definitivt anpassas när man misstänker diabetes och även när den behandlas. Beroende på hur höga värdena är kan det ibland redan vara tillräckligt för att undvika behandling med insulin.
Foderändringen ska ske långsamt och inte plötsligt för att inte onödigt belasta magen/tarmarna. En gradvis ändring utförs upp till fullständigt övergivande av främst frukt, spannmål, torrfoder som innehåller spannmål och grönsaker med mycket kolhydrater (t.ex. morötter).
För att minimera risken för uttorkning på grund av den redan ökade urinering, bör foder som innehåller stora mängder vatten samt de som är urindrivande, såsom den populära maskros, persilja och gurka, undvikas. Rödbetor och annat foder som innehåller mycket oxalsyra bör också undvikas, eftersom dessa bara utsätter njurarna för onödig belastning. Naturligtvis måste hö och färsk vatten vara tillgängliga obegränsat. Cvitaminer i form av t.ex. gräs eller grönsaker bör också fortsättas med.
Om värdena fortfarande är förhöjda trots en förändring i kosten är en behandling med insulin nödvändig. Den anpassade foderförändringen bör bibehållas.
Behandling med insulin rekommenderas om permanenta blodsockernivåer på cirka 300 mg / dl kan ses. Värdarna måste kontrolleras och justeras. Regelbundna kontroller är därför viktiga. Ägaren kan, om han eller hon vågar, göra detta själv med en blodglukosmätare hemma. Annars bör glukosvärdet åtminstone bestämmas med hjälp av urintestremsor.
Vikt och drickbeteende bör också övervakas noggrant. Det är därför lämpligt att skapa dagliga profiler där man skriver ner allt.
Innan behandlingen påbörjas bör ytterligare ett blodprov göras för att kontrollera njurar och levervärden. Om dessa visar en förändring måste detta också behandlas.
Insulin och insulinsprutor
I början av insulinbehandlingen ges marsvin 1 IE / kg s.c. (Injektionsenhet per kg, subcutant dvs under huden. Exempelvis Caninsulin Vet. 1x dagligen). Blodsockernivån kontrolleras sedan var 3-4: e timme. Den maximala effekten uppnås efter cirka 12 timmar. Beroende på preparatet som används kan insulin behöva ges två gånger om dagen. En ökning av doseringen av insulin bör tidigast göras efter 48 timmar, bättre 72 timmar, annars kan en hotande låg blodsockernivå (hypoglykemi) uppstå. Om rätt dos insulin är inställd kan ägaren utföra kontrollerna i fortsättningen. Det bästa sättet att göra detta är att kontrollera glukosvärdet dagligen, antingen med hjälp av en blodglukosmätare eller urinremsor, vikt och drickbeteende samt djurets allmäntillstånd. Enstaka kontroller bör fortfarande utföras av veterinären.
Smådjursdiabetes är inte ovanligt, men det är inte heller vanligt. Djur med diabetes kan fortsätta att leva ett bra liv om de behandlas.
Källor:
https://laboklin.com/sk/vetinfo/referencevalues/rabbitguineapigsferrets/
https://www.thieme.de/statics/dokumente/thieme/final/de/dokumente/tw_tiermedizin/2737_Moritz_Anhang_Online_Teil1.pdf
https://laboklin.com/ro/news/details/article/hematologyinrabbitsandguineapigs/
https://www.materiamedicabo.de/380dcb3f20d34303aca0e99bf766d85f.html?t=1346684784512
https://docplayer.org/7524422Diabetesmellitusbeinagernundkaninchen.html
Ilse Hamel -Das Meerschweinchen als Patient
A. Ewringmann/B. Glöckner – Leitsymptome bei Meerschweinchen, Chinchilla und Degu