Definition
Hos marsvin sitter sköldkörteln, precis som hos människor, på luftstrupen på halsen. Hos de flesta däggdjur (och människor) består den av två lober som också är kopplade till varandra.
Sköldkörteln tillhör gruppen endokrina hormonkörtlar och är livsviktig för kroppen.
Sköldkörtelhormoner påverkar hela ämnesomsättningen, hjärtat, blodtrycket, kroppstemperaturen, nervfunktionen, tarmmotoriken, många organfunktioner och mycket mer.
I sköldkörtelns follikulära celler (tyreocyterna) de välkända välkända sköldkörtelhormonerna trijodtyronin (T3) och tyroxin (T4). Dessa två hormoner kan bindas till globuliner (tyreoglobuliner) och lagras för senare frisättning efter behov. Majoriteten av sköldkörtelhormoner är i blodet bundna till speciella proteiner som fungerar som ett transportmedel till organen. En liten del är också närvarande som ett fritt, obundet hormon. Fritt T3 (fT3) och fritt T4 (fT4).
Dessutom bildas i sköldkörtelns i parafollikulära celler (c-celler) hormonet kalcitonin. Detta påverkar bland annat kalcium- och benmetabolismen. Genom att lagra kalcium och fosfat i benet hämmar det benförlusten.
Sköldkörtelhormoner påverkar/reglerar alltså bland annat:
- Hjärtaktivitet, cirkulation, blodtryck och blodbildande celler
- Aptit och viktminskning/viktökning
- Energimetabolism
- Kolhydratmetabolism, insulinproduktion
- Fett- och proteinmetabolism
- Hjärnaktivitet, nerver och psyke
- Muskelmetabolism, muskelstyrka
- Tarmaktivitet, matsmältning
- Hud och päls
- Tillväxt och ben
- Kroppstemperatur
- Brunstcykel
Hjärnan, mer exakt hypotalamus och hypofysen, kontrollerar hur mycket av de lagrade hormonerna som behöver frisättas och när det sker.
Hypofysen har en viktig roll eftersom det producerar hormonet TSH (tyreoideastimulerande hormon – tyreotropin) som stimulerar sköldkörteln att producera sköldkörtelhormoner. Är nivåerna av sköldkörtelhormoner i blodet hög, så minskar hypofysen frisättningen av TSH. När nivån av sköldkörtelhormoner i blodet är låg ökar hypofysen sin TSH frisättning och stimulerar sköldkörteln att bli mer aktiv.
Hypotalamus är lika viktigt eftersom det frigör hormonet TRH (tyreotropinfrisättande hormon), vilket säkerställer kontrollerad frisättning av hormonet TSH som produceras av hypofysen.
Genom denna feedback-mekanism mellan hypotalamus, hypofysen och sköldkörteln, hålls hormonerna alltid i balans. Om sköldkörteln inte längre fungerar korrekt kan detta leda till en hormonell obalans och kroppen kommer ur balans.
Sköldkörteln behöver spårämnet jod för produktion av dess hormoner. Utan jod kan sköldkörteln inte producera hormoner. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på en anpassad och balanserad utfodring.
Orsak
Marsvin lider vanligtvis av hypertyreos, dvs. en överaktiv sköldkörtel. Detta kan inträffa i alla åldrar, men vanligtvis påverkas äldre djur. Överproduktion av sköldkörtelhormoner kan orsakas av antingen ökat antal celler (hyperplasi alternativt godartad eller elakartad celltillväxt (neoplasi).
Hypotyreos, underaktiv sköldkörtel, är sällsynt, men förekommer också.
I detta fall får kroppen inte tillräckligt med hormoner. Jodbrist kan vara en orsak i båda fall.
Då det fortfarande saknas forskning på detta område när det gäller marsvin, är det inte alltid möjligt att säga exakt vad som orsakar hypertyreos eller hypotyreos.
Symptom på hypertyreos
- Förlust av päls (alopeci), särskilt i ljumsken, buken och vid insidan av benen, men som kan sprida sig över kroppen allt mer
- Hyperaktivitet
- Viktminskning trots bra foderintag
- Hjärtljud
- Diarré
- Ökat vattenintag (polydipsi)
- Ökat urinering (polyuri)
- Försvagat immunförsvar med mindre och större återkommande infektioner
Symtom på hypotyreos
- Förlust av päls (alopeci), särskilt i ljumsken, buken och vid insidan av benen, men som kan sprida sig över kroppen allt mer
- Viktökning på grund av ökad aptit och ökad tröghet. Senare viktminskning inklusive mindre aptit
- Humörsvängning (irriterad, aggressiv)
- Hjärtljud
- Ödembildning
- Försvagat immunförsvar med mindre och större återkommande infektioner
Diagnos
Eftersom en stor del av symtomen också kan tyda på andra sjukdomar, är ett blodprov, för att bestämma T4- eller fT4-värdet, tillrådligt. För detta rekommenderas ett blodprov från lårbensvenen.
Äggstockscystor är också hormonella och kan ha några av symtomen, såsom förlust av päls och humörsvängningar. Pälsförlust vid äggstockcystor finns dock vanligtvis på flankerna. Även misstanke om diabetes behöver uteslutas. Se även artikel om diabetes mellitus i MM 3-2021.
För att utesluta differentialdiagnoser rekommenderas blod-, urin- och avföringsundersökning.
Riktvärden för marsvin:
Riktvärde serumglukos:
| Glukos mg/dl (i händelse av stress) | 60 – 125 (upp till 280) |
| Fruktosamin μmol/l | upp till 271 |
Riktvärde blodet
| Hemoglobin g/dl | 10,0 – 17,2 |
| Hematocrit % (l/l) | 36 – 52 (0,36 – 0,52) |
| Erytrocyter 106 /μl | 4,3 – 7,0 |
| Leukocyter 10³/μl | 3,6 – 14,6 |
| Trombocyter 10³/μl | 269 – 743 |
Riktvärden för njurar och plasmaenzymer
| Urea mg/dl | 16 – 61 |
| Kreatinin mg/dl | 0,7 – 1,8 |
| GLDH U/I | 0,3 – 13,5 |
| GOT/AST U/I | 12,5 – 90 |
| GPT/ALT U/I | 12,5 – 60 |
Riktvärde sköldkörtel:
| T4 (tyroxin) μg/dl | 1,1 – 5,2 |
| fT4 (Fritt tyroxin) pmol/l | 10-20 |
| T3 (triiodtyronin) ng/ml | 0,22 – 0,56 |
Behandling
Pga att immunförsvaret försvagas är det viktigt att kolla upp om sekundära sjukdomar finns. Dessa bör även behandlas. Differentialdiagnoser bör också uteslutas (t.ex. diabetes, äggstockscystor). När blodprovet bekräftar hypertyreos/hypotyreos bör behandlingen påbörjas snarast. För detta ändamål kan följande läkemedel användas:
Hypertyreos: Tiamazol 5 mg, 1x dagligen 1–2 mg/kg oral (p.o.)
Hypotyreos: Forthyron vet. eller Leventa vet. (L-tyroxin), 1x dagligen 10–20 μg/kg oral (p.o.)
Doseringen av en tablett kan vara ganska svår. Det rekommenderas att krossa tabletten och lösa upp den i en definierad mängd vatten. Detta gör doseringen lättare. Till exempel lösas en tablett (5mg aktiv ingrediens) i 5 ml vatten. 1 ml av denna blandning innehåller således 1 mg aktiv ingrediens.
En kontroll bör utföras ca 6 veckor efter behandlingsstart och en dosjustering kan behövas. Livslång medicinering kan vara nödvändig. Det finns dock fall där sköldkörteln börjat regenerera sig efter behandlingsstart och medicinering då kunnat avslutas. Detta ska isåfall dock alltid göras i samråd med veterinär samt bekräftas med prover.
Sekundära sjukdomar måste alltid behandlas.
Beroende på i vilken kondition djuret befinner sig i början av behandlingen finns det goda chanser att djuret kan leva ett bra liv trots allt. Uteblir behandlingen helt eller är djuret i för dåligt kondition i början av behandlingen kan detta, förr eller senare, leda till att djuret avlider.